Råby 151101

Omgång två av allsvenskan idag, pga en omkullridning tidigare i veckan fick vi rida med bara tre ryttare och jag kom i samma läge som förra gången: bara att rida järnet! Det gick kanon, helt super, fram till näst sista då ryttaren på tur råkade rida ivägen och störde oss båda två, Corle mer än mig tror jag. Vi låg bra på det, bra balans och bra avstånd, men han nästan plöjde rakt igenom. Väldigt olikt honom! Själv hann jag bara tänka att det här blir inte bra men det löste sig ju. Det jag sedan skulle gjort var att stanna och protestera men det hade jag inte en tanke på där och då.
Lite trist men men, det är inget att göra något åt nu.
 




Fullt ös

Igår var vi på första hoppträningen sedan slutet av juni/början av juli. Corle har ju hållit igång och hoppat hela tiden så jag trodde inte att det skulle vara någonting särskilt att åka på träning för hans del, bara jag som är svagare. Ack så fel jag hade. Det var j ä t t e k u l att vara på hoppträning igen! För första gången sedan jag klättrade upp på hand rygg för snart 5 år sedan hade jag svårt att få stopp på honom..! Han sprang och han bockade som om han inte sett en bom på flera år. Visst, himla trevligt med en hoppglad häst som uppskattar träningen, men himla trevligt med lite broms också ;-) Efter lite drygt halva passet lugnade han ner sig så pass att jag kunde mjukna innan hindren utan att ham for iväg och jag kunde också få tillbaka honom (ganska snabbt) efteråt utan att behöva dra in på volt. Hoppa gjorde han fint hela tiden, hindren kom bara inte snabbt nog :-)
 
Bild från första gången han var på hoppträning, då 4 år gammal.
 




Vem kunde ana?

I lördags var Corle med i finalen för EquiTours Senior JumpCup. Jag lånade ut honom till laget eftersom han är så lättriden och pålitlig i hoppningen, men little did I know att han skulle tycka att det var SÅ HIMLA KUL med tanthoppning. Den här gången bockade han mycket mer än sist, men M var väl mer beredd och höll sig kvar i sadeln hela rundan! En volt blev det pga stigbygel på vift, annars var det en felfri ritt. Lite otur för laget som förutom detta hade en ryttare på 4 fel, en nolla och ytterigare en felfri men med en volt. Typiskt dressyrryttare att volta omkring va ;-) Annars hade de varit i omhoppning.
Jag kunde inte vara med själv (min lilla kille har blivit stor, åker på tävling utan matte!) men har fått den här härliga filmen på en mycket lycklig Corlehäst och en väl kämpande pilot ♥
 




Cowboyhäst

Corle 3 år




Film från seiorcupen

Här är filmen från seniorcupen för två veckor sedan. Till helgen är det dags igen :-)




Fjälkestad 151010

Igår blev det alltså första tävlingen sedan Minion föddes. Jag har ridit ca 3 v efter att ha haft uppehåll i 4 v, ingen tid att tala om egentligen. Senaste tävlingen var i slutet av juni, lite längre sedan. Vi avslutade då med flaggan i topp genom två felfria rundor och en fin placering i 110 :-)
För att återgå till gårdagen. Första omgånen av Allsvenskan div 2 stod på schemat, dagen bjöd på härligt höstväder och en glad Corlehäst. Det är han ju i och för sig nästan jämt, om det inte regnar på honom. Framridningen började bra med att han blev spektakulärt rädd för en trave tegelstenar, det eskalerade till mötesskygghet och han var tvungen att ta ett litet skutt varje gång en annan häst passerade. Jahapp. Bara att låtsas som inget och fokusera på sitt. En miljard övergångar skritt-galopp-skritt för att få honom lydig och uppmärksam.
Eftersom jag red allra sist tömdes framridningen efter en stund vilket var väldigt skönt. Jag avvaktade lite med framhoppningen så att även den var nästan tom. Le Corv var glad som en lärka när han fick börja hoppa och bjöd fint. Först på krysset sedan på avspärrningen in till framridningen... Hahaha! Gång på gång. Jag fick vara supertydlig med att vi skulle svänga efter varje språng för han verkligen sög tag i den.
När det började närma sig min tur stod det klart att endast ett lag lyckats ta sig till omhoppning än så länge, två till hade chansen. Då våra ryttare ridit med 4, 21 och 0 fel hade vi ingen chans på omhoppning, planen för mig blev därför att satsa allt för en bra tid så att vi skulle sluta först av 4-felarna. Dock behövde jag rida ordentligt fram till hinder 4 som var en kombination vid väggen längs långsidan kanska kort ur sväng, vi har haft en del trassel med kombinationer tidigare och jag chansar inte. Efter kombinationen red jag alltså som att det var en omhoppning, kalaskul tyckte Corle! ♥ Det är så roligt att min lilla snigelhäst har fattat det här med högre tempo, längre galoppsprång och snäva svängar. Tyvärr fick vi ett bakbensfel på näst sista, lätt hänt när man rider fort och ännu lättare när det inte är så högt. Men men, jag hade bara en sak att rida för och vi hade väldigt roligt!
Ytterligare ett lag satte tre nollor, mitt lag slutade på en sjätteplats och utan min rivning hade vi blivit trea. Jag får rida bättre nästa gång helt enkelt :-)




Flashback lördag

Kör lite uppföljning på gårdagens inlägg eftersom det idag är exakt två år sedan vi red andra omgången av Breeders Trophy och 5-årschampionatet. Jag summerade det efteråt med upp som en sol, ner som en pannkaka. Jag red dåligt och Corle var lite matt så jag fick inget gratis heller, annars brukar han kunna rädda upp situationen när jag klantar mig. Lite dålig galopp från start, glömde vägen efter första kombinationen och tappar galoppen ännu mer, rider lite med handbromsen i hela rundan vilket visade sig med att jag fick ett tidsfel också. Trekobionationen red jag bra!
Jag skulle så gärna vilja göra om den här rundan. Fokusera bättre. Det är den svåraste bana jag ridit men vi skulle banne mig kunnat göra det felfritt! Hade jag bara haft bättre galopp, kämpat lite mer, ridit rätt väg. Men så är det, man får bara en chans i den här sporten.




Flashback Friday

Idag är det exakt två år sedan vi klev in i Flyinges stora ridhus för att rida första omgången av Breeders Trophy och 5-årschampionatet, min första egna uppfödning och jag. Jag tror inte jag behöver beskriva hur det känns att ens ha tagit sig dit, och jag tror knappt att det går heller. Än mindre kan jag beskriva känslan av att gå i mål som klassens första nolla. Min fina fina prinscorv ♥ Jag är så himla nöjd med den här rundan, vi kämpar tillsammans och jag stöttar honom så bra jag kan. Landar och rider framåt.
 
 
 




Lattjolajbankul/EquiTours Senior JumpCup

Igår var det så dags för seniorcupen, dagen bjöd på kanonväder i form av strålande sol från en klarblå himmel och för en gångs skull vindstilla.
För att ladda ur eventuell ysterhet hade vi bestämt att Emelie skulle rasta av honom i en 110 innan seniorklassen. Det var helt onödigt. Corle var ganska avslagen och bekväm så Emelie hade lite svårt att få snurr på bakbenen. Det är ganska lätt att rida i lite undertempo på Corle, det känns väldigt bra och bekvämt där, tempot känns lagom men när man står bredvid är det som att se en snigel i gyttja typ. Seeeegt. Resultatet blev ett stopp (!) på andra hindret pga glömde galoppera, sedan kom de igång och resten gick lekande lätt.


Det blev sedan en stund väntan, något som sällan brukar gynna en redan seg Corv. Men inte idag minsann! Tanthoppning visade sig vara buskul!! Så kul att herr Corv bara inte kunde låta bli att corvbocka lite på framhoppningen... 😇
Väl inne på banan är det svårt att säga vem som var mest taggad, men de såg väldigt glada ut båda två och det gick bara fortare och fortare kryddat med ett par corvbockningar här och var. Det såg ut att bli en klockren nollrunda fram till sjunde hindret där Corle liksom råkade tappa sin ryttare lite... Han hoppade henne ur sadeln på 6an, sedan kom 7an ganska snabbt och de hann tyvärr inte samla ihop sig. Corle bjöd fint på hindret och för att undvika en flygtur försökte M få stopp på honom vilket resulterade i ett lite hastigt avbrott och de delade ganska odramatiskt på sig.
Förhoppningsvis får jag filmen i slutet av veckan, tills dess får ni hålla till godo med ett gäng mycket dåliga skärmdumpar! 😊






Planering

Även om jag knappt har kommit igång med ridningen är planeringen för resten av säsongen redan i full gång. Fördelen med att hästen inte vilat! 😊
Preliminärt ser det ut såhär:
V 39 Seniorcupen (80 cm) med M, Emelie rastar honom i en 110 först.
V 41 Allsvenskan div 2 omg 1, hoppas på att kunna rida själv annars får Emelie rycka in igen.
V 42 Vet inte om han ska gå finalen i Seniorcupen men det skulle jag väl tro, vi har inte pratat om det ännu.
V 44 Allsvenskan div 2 omg 2.
V 46 Allsvenskan div 2 omg 3.
Sedan hoppas jag på att få rida Knock Out-dressyren också samt kunna peta in ett par dressyrstarter innan året är slut, men det är inte så hemskt många helger kvar + att han vilar hela december (om inte vädret är kanon, då får han vila januari istället).




Mot nya äventyr

I söndags var det provridning, tycke uppstod omedelbart och valet verkade mycket enkelt. Den här blir det. Jag var inte ett dugg förvånad, inte Emelie som förmedlat kontakten heller. Vem älskar inte Corle liksom?! M var beredd att ta med honom hem direkt, men det var väl inte riktigt vad jag hade tänkt mig.
 
Ni förstår ju att det inte är någon försäljning jag talar om ;-) Nej, M ska låna Corle för att rida i klubbens lag i andra omgången av EquiTours Senior JumpCup nästa helg. M rider till vardags MSV och är dressyrdomare men har "i sin ungdom" meriter i både hoppning och fälttävlan.
 
Här kan man läsa mer om EquiTours Senior JumpCup och Gaspari Lodge Dressage Senior Cup, riktigt trevligt inititativ tycker jag!
 
 




Livet som hästägare

När man inte får rida själv får man nöja sig med det näst bästa: se på när andra rider och tävlar ens fina häst. Igår var det dags igen, en 110-klass med Emelie i sadeln. Jag kände mig ganska modig när jag packade in två barn och en häst och gav mig av ensam, det kunde blivit väldigt jobbigt men jag är lagd åt hållet går det så går det och man vet inte om det går förrän man har testat. Och visst gick det! Jättebra, till och med. Storasyster har varit med ett par gånger nu och vet vad som förväntas av henne och lite vad som ska hända, lillebror sov sig igenom hela alltet. Häst och ryttare skötte sig precis lika bra och vi åkte hem med en gul rosett :-)
Det känns kul att Corle inte bara hålls igång utan dessutom bibehållit sin fina form så att vi bara kan fortsätta där vi var när jag kan börja sitta upp själv igen.
 
 




Hästhagens RF 150725

Trots att jag planerade en lugnare period och tävlingsvila för Corle när jag själv inte kunde rida fullt ut längre har han fått en ny hoppryttare. Corle vill nämligen inte alls vara tävlingsledig! Corle vill hoppa! Hela tiden!
Vi har sedan i början av sommaren haft en extramatte som kommer och rider dressyr ungefär två gånger i veckan och har alltså nu uppgraderat med en hoppryttare som fram till lördagens tävling bara hoppat honom två gånger tidigare, men dels handlade det om låga klasser (och därmed mer generös felmarginal) och dels är Corle en rätt okomplicerad häst, så vi antog att det skulle gå bra. Det gjorde det också! Första klassen (100) resulterade i 0+0 och en tredjeplats av 48 startande, jag som aldrig själv lyckas placera i 100 trots att vi är felfria för att alla andra rider så jäkla fort, haha.
Till andra klassen hann det bli ett ordentligt väderomslag, nästan 10 grader varmare och superkvavt vilket resulterade i en väldigt matt Corlehäst. Hinder nr 2 damp i backen, det blev nog lite väl nära. Det tog ett par hinder innan han kom igång ordentligt men sedan såg det fint ut! 4 fel i 110 tredje gången ryttaren sitter på hästen är ändå ett klart godkänt resultat :-)
Det är ganska kul att vara åskådare också (särskilt när det går bra hehe), men jag var avundsjuk exakt hela dagen! Nästa helg planerar vi tävling igen, om inget bebisrelaterat händer.






Åsbo RF 150627

Sista tävlingen på länge för mig och C, vi avslutade med en superladdad busungehäst som levererade två felfria rundor kryddade med blandade småhopp.
 
100 0+0 fel, 23 hundradelar från placering.
Alltså jag låter nog filmen tala för sig själv, tjohooo vad livet är kul!
 
110 0+0 och en femteplats av 47 startande.
Lite mindre racer och lite mera ridbarhet, dock fick jag lyfta upp nosen och stoppa bockningarna efter varje hinder, haha. Han brukar alltid ha taggat ner till andra klassen, men icke. På framhoppningen bockade han efter varje språng heeeela vägen till kortsidan. Jag skrattade mest, vad ska man annars göra? Omhoppningen är nog vår bästa hittills!
(Första två hindren kom inte med på filmen)
 
 
 




Bend it like Beckham

Episka bilder som jag bara inte kunde motstå att köpa från Equipe! Han vill verkligen inte riva, haha ;-)





Willands RF 150530

Tävling för lille C igår, det blev lite mer spännande än nödvändigt tack vare vädret. Flera avbrott mitt i klasserna då hela hinder blåste omkull trots sandsäckar på stöden, slagregn blandat med solsken och på det hela taget lite kaos. Corle försökte dessutom spexa till det lite med att bli spektakulärt rädd för en start-/målskärm några gånger (i ANDRA klassen! Uppenbarligen levde de eftersom de flyttat sig?). Jag valde att rida lokalt för att slippa använda kavaj, minns inte om jag skrivit det här men jag är gravid med kiddo nr 2 i sjunde månaden och även om kavajerna går att knäppa är det verkligen inte snyggt.
 
I första klassen, 105, hade vi extrem otur med vädret. Jag hade, för en gångs skull, kommit ihåg mina rainlegs. Det duggade lätt till och från under tiden vi värmde upp men det var så lite att min vattenhatade springare inte verkade bry sig nämnvärt. När det var 4-5 ryttare kvar innan jag skulle in på banan åkte rainlegsen av, då regnade det inte alls. När vi lastade efteråt sken solen. Ändå blev jag på den korta tiden däremellan så jädra genomblöt att kläderna inte hade torkat när jag kom hem ca 4 timmar senare...! Det drog in ett sådant oväder på ingen tid alls, hindren rasade, hästarna ställde sig med rumpan mot vinden, ritten på banan fick avbrytas och folk kämpade för att få på regnkläder och täcken. När det var vår tur att gå in regnade det fortfarande men inte lika intensivt och den värsta vinden hade avtagit. Resultatet blev en rivning på ett räcke, ärligt talat så var det extremt onödigt och jag kan inte säga varför. Jag hade bra balanserad galopp och fin distans, höjden kan vi hoppa i sömne och Corle kändes fin. Det blev bara ett dåligt språng.
 
Till andra klassen, 110, hade vädret stabiliserats lite och Corle hade taggat till. Det som ofta händer när Corle taggar till är att han försöker spexa till det lite och hittar på bus, bus brukar vara att bocka och/eller bli spekatakulärt rädd för utvalda föremål. Han bockade lite på framhoppningen och slängde med huvudet som en vildhäst. Oj oj oj så busig han var, om ni frågar honom ;-) Inne på banan blev han nästan genast spektakulärt rädd för en röd målskärm. Annars är det normalt vita saker som i största allmänhet är livsfarliga, men nu valde han för omväxlings skull en röd. När han hittar på sånt här brukar det hjälpa att bara hålla honom ordentligt inom ramen och gå förbi några gånger, ignorerar jag så eskalerar det snarast. När det var dags för start tyckte jag att han hade släppt det, men som ni ser på filmen så lurade han mig ordentligt! Busunge ♥ Själva rundan kändes enkel och bra, mest nöjd är jag nog med näst sista i omhoppningen som vi hoppade rätt så snett (syns dåligt på filmen pga vinkeln) och han gjorde ett riktigt bra språng på. Notera gärna det fina RENA bytet från vänster till höger (svåraste hållet) efter den blå-gula oxern i omhoppningen, han kan om han vill! Resultatet blev en tredjeplats, under ärevarvet blåste två hinder till omkull. Det var inte läskigt. Målskärmen däremot...
 
 
Film från 110:




Prinscorven 7 år

Grattis på 7-årsdagen min älskade pälskling ❤️




Ur arkivet: 120501

Fyraårig liten Corlehäst på sin första terrängträning, läskigt var bara förnamnet! Film finns här. Tjusig var han i alla fall redan då! ♥




För tre år sedan

Corle 4 år på sin första hoppträning ♥
 




Corle i Eslöv

 



Tidigare inlägg Nyare inlägg