Nytt år, nya möjligheter

Haha, what a load of bullcrap. Visst låter det trevligt, men det är ju inte sant. Jag har exakt samma möjligheter idag som igår, bortsett från nya semesterdagar och fullt ROT-avdrag, men att mynta ett uttryck bara över de sakerna känns a tad overdue. Handuppräckning, är det någon som har fått nya möjligheter över natten, kopplade till det faktum att det är ett nytt kalenderår? Någon? Nej. Jag tror att man skapar sina egna möjligheter, oberoende av babylonsk (babylonisk? babelonisk?) tideräkning.
 
Jag är i alla fall glad idag, som vanligt den första januari. Det innebär nämligen att vintervilan är slut för mina hästar. YAY!! Även om jag fick ridabstinensen något stillad när jag vikarierade ite på Söderberg Stables förra veckan så är det något helt annat att rida sina egna hästar. Corle började året på enligt honom sämsta möjliga vis: med uteritt. Han tycker det är så läskigt, lille vännen. ♥ Inte så att han egentligen gör så mycket, han kan vilja gå åt sidan lite förbi extra läskiga saker och vill inte gärna stå stilla brevid dem, men han är inte oregerlig på något sätt. Han har mer noll och ingen bjudning och är spänd, spändare, spändast. Så det ger ju inte så himla mycket ridmässigt, kan man säga. Enda nyttan är att gå på hårt underlag. De sista ~500 meterna hem brukar han kunna slappna av och gå på lång tygel.
Kotten, som har vilat längre, fick börja med en repetitionskurs. Vi satte på sadeln och gick bort till grannens lilla bana och sprang runt på lina för att se så att vi inte helt hade glömt bort hur man är Vuxen Häst. Det hade vi inte, men det var nog ändå bra att jag började avsuttet för grannens hästar som går intill banan fick massor av vårkänslor och hade lite lattjolajbanlåda när det kom en stilig ung man på besök. Kotten lockades med litegrann, jag tror inte att det hade varit något problem om jag suttit på men det kändes ändå skönt att stå brevid.