Fullt ös

Igår var vi på första hoppträningen sedan slutet av juni/början av juli. Corle har ju hållit igång och hoppat hela tiden så jag trodde inte att det skulle vara någonting särskilt att åka på träning för hans del, bara jag som är svagare. Ack så fel jag hade. Det var j ä t t e k u l att vara på hoppträning igen! För första gången sedan jag klättrade upp på hand rygg för snart 5 år sedan hade jag svårt att få stopp på honom..! Han sprang och han bockade som om han inte sett en bom på flera år. Visst, himla trevligt med en hoppglad häst som uppskattar träningen, men himla trevligt med lite broms också ;-) Efter lite drygt halva passet lugnade han ner sig så pass att jag kunde mjukna innan hindren utan att ham for iväg och jag kunde också få tillbaka honom (ganska snabbt) efteråt utan att behöva dra in på volt. Hoppa gjorde han fint hela tiden, hindren kom bara inte snabbt nog :-)
 
Bild från första gången han var på hoppträning, då 4 år gammal.