Fjälkestad 151010

Igår blev det alltså första tävlingen sedan Minion föddes. Jag har ridit ca 3 v efter att ha haft uppehåll i 4 v, ingen tid att tala om egentligen. Senaste tävlingen var i slutet av juni, lite längre sedan. Vi avslutade då med flaggan i topp genom två felfria rundor och en fin placering i 110 :-)
För att återgå till gårdagen. Första omgånen av Allsvenskan div 2 stod på schemat, dagen bjöd på härligt höstväder och en glad Corlehäst. Det är han ju i och för sig nästan jämt, om det inte regnar på honom. Framridningen började bra med att han blev spektakulärt rädd för en trave tegelstenar, det eskalerade till mötesskygghet och han var tvungen att ta ett litet skutt varje gång en annan häst passerade. Jahapp. Bara att låtsas som inget och fokusera på sitt. En miljard övergångar skritt-galopp-skritt för att få honom lydig och uppmärksam.
Eftersom jag red allra sist tömdes framridningen efter en stund vilket var väldigt skönt. Jag avvaktade lite med framhoppningen så att även den var nästan tom. Le Corv var glad som en lärka när han fick börja hoppa och bjöd fint. Först på krysset sedan på avspärrningen in till framridningen... Hahaha! Gång på gång. Jag fick vara supertydlig med att vi skulle svänga efter varje språng för han verkligen sög tag i den.
När det började närma sig min tur stod det klart att endast ett lag lyckats ta sig till omhoppning än så länge, två till hade chansen. Då våra ryttare ridit med 4, 21 och 0 fel hade vi ingen chans på omhoppning, planen för mig blev därför att satsa allt för en bra tid så att vi skulle sluta först av 4-felarna. Dock behövde jag rida ordentligt fram till hinder 4 som var en kombination vid väggen längs långsidan kanska kort ur sväng, vi har haft en del trassel med kombinationer tidigare och jag chansar inte. Efter kombinationen red jag alltså som att det var en omhoppning, kalaskul tyckte Corle! ♥ Det är så roligt att min lilla snigelhäst har fattat det här med högre tempo, längre galoppsprång och snäva svängar. Tyvärr fick vi ett bakbensfel på näst sista, lätt hänt när man rider fort och ännu lättare när det inte är så högt. Men men, jag hade bara en sak att rida för och vi hade väldigt roligt!
Ytterligare ett lag satte tre nollor, mitt lag slutade på en sjätteplats och utan min rivning hade vi blivit trea. Jag får rida bättre nästa gång helt enkelt :-)