Willands RF 150530

Tävling för lille C igår, det blev lite mer spännande än nödvändigt tack vare vädret. Flera avbrott mitt i klasserna då hela hinder blåste omkull trots sandsäckar på stöden, slagregn blandat med solsken och på det hela taget lite kaos. Corle försökte dessutom spexa till det lite med att bli spektakulärt rädd för en start-/målskärm några gånger (i ANDRA klassen! Uppenbarligen levde de eftersom de flyttat sig?). Jag valde att rida lokalt för att slippa använda kavaj, minns inte om jag skrivit det här men jag är gravid med kiddo nr 2 i sjunde månaden och även om kavajerna går att knäppa är det verkligen inte snyggt.
 
I första klassen, 105, hade vi extrem otur med vädret. Jag hade, för en gångs skull, kommit ihåg mina rainlegs. Det duggade lätt till och från under tiden vi värmde upp men det var så lite att min vattenhatade springare inte verkade bry sig nämnvärt. När det var 4-5 ryttare kvar innan jag skulle in på banan åkte rainlegsen av, då regnade det inte alls. När vi lastade efteråt sken solen. Ändå blev jag på den korta tiden däremellan så jädra genomblöt att kläderna inte hade torkat när jag kom hem ca 4 timmar senare...! Det drog in ett sådant oväder på ingen tid alls, hindren rasade, hästarna ställde sig med rumpan mot vinden, ritten på banan fick avbrytas och folk kämpade för att få på regnkläder och täcken. När det var vår tur att gå in regnade det fortfarande men inte lika intensivt och den värsta vinden hade avtagit. Resultatet blev en rivning på ett räcke, ärligt talat så var det extremt onödigt och jag kan inte säga varför. Jag hade bra balanserad galopp och fin distans, höjden kan vi hoppa i sömne och Corle kändes fin. Det blev bara ett dåligt språng.
 
Till andra klassen, 110, hade vädret stabiliserats lite och Corle hade taggat till. Det som ofta händer när Corle taggar till är att han försöker spexa till det lite och hittar på bus, bus brukar vara att bocka och/eller bli spekatakulärt rädd för utvalda föremål. Han bockade lite på framhoppningen och slängde med huvudet som en vildhäst. Oj oj oj så busig han var, om ni frågar honom ;-) Inne på banan blev han nästan genast spektakulärt rädd för en röd målskärm. Annars är det normalt vita saker som i största allmänhet är livsfarliga, men nu valde han för omväxlings skull en röd. När han hittar på sånt här brukar det hjälpa att bara hålla honom ordentligt inom ramen och gå förbi några gånger, ignorerar jag så eskalerar det snarast. När det var dags för start tyckte jag att han hade släppt det, men som ni ser på filmen så lurade han mig ordentligt! Busunge ♥ Själva rundan kändes enkel och bra, mest nöjd är jag nog med näst sista i omhoppningen som vi hoppade rätt så snett (syns dåligt på filmen pga vinkeln) och han gjorde ett riktigt bra språng på. Notera gärna det fina RENA bytet från vänster till höger (svåraste hållet) efter den blå-gula oxern i omhoppningen, han kan om han vill! Resultatet blev en tredjeplats, under ärevarvet blåste två hinder till omkull. Det var inte läskigt. Målskärmen däremot...
 
 
Film från 110: